Skumt liv man lever...
Lite deppig nu på senaste..
Vet ej vad som sker med mig riktigt..
Är sjuk med nu så nu har man ännu mindre ork än vanligt..
Bara så tröttsamt för det e väldigt längesedan som man kände sig på topp..
Saknar mina vänner, eller vilka var mina vänner egentligen???
Om man frågar mig idag så vet jag verkligen inte om jag har haft så många äkta vänner..
Sorgligt som fan måste jag ju säga..
Det finns en människa som alltid funnits i mitt liv och det är Ulrika. Är så glad att jag har henne.
Tyvärr så blir det inte att man träffas så ofta bara..
Men vänskap för övrigt, känns just nu iaf väldigt överskattat.
Men samtidigt inte för jag saknar att ha några riktigt nära vänner som liksom altlid finns där..
Som inte ger upp bara för att man e på dåligt humör en tid..
(ursäkta mig men kan bli annat med dessa förutsättningar som man har??)
Sen verkar ta mig fan alla tro att man e sjuk/handikappad eller allmänt tråkig bara för att man är gravid.
Men sist jag kollade så var det inte spriten som gjorde mig rolig.. Eller???
Min kära kusin sa idag något smart:
Andra ska inte göra valet till en vad man orkar när man är gravid, inbjudningar och så kan man ju få ändå sen e det ju upp till mig vad jag orkar med..
Nej istället görs valet till mig..
MEn saken e bara den att då e det fan inte någon som behöver höra av sig sen heller för att de ska se bebisen eller nått liknande..
För har man varit bortglömd i nästan nio månader så kan det fan va så sen med..
För det e fan inte vänskap.
Så lack på alla msk som leker vänner för när det väl kommer omkring så finns det ej så många kvar..
De äkta vännerna e väldigt lätträknade.
Vet ej vad som sker med mig riktigt..
Är sjuk med nu så nu har man ännu mindre ork än vanligt..
Bara så tröttsamt för det e väldigt längesedan som man kände sig på topp..
Saknar mina vänner, eller vilka var mina vänner egentligen???
Om man frågar mig idag så vet jag verkligen inte om jag har haft så många äkta vänner..
Sorgligt som fan måste jag ju säga..
Det finns en människa som alltid funnits i mitt liv och det är Ulrika. Är så glad att jag har henne.
Tyvärr så blir det inte att man träffas så ofta bara..
Men vänskap för övrigt, känns just nu iaf väldigt överskattat.
Men samtidigt inte för jag saknar att ha några riktigt nära vänner som liksom altlid finns där..
Som inte ger upp bara för att man e på dåligt humör en tid..
(ursäkta mig men kan bli annat med dessa förutsättningar som man har??)
Sen verkar ta mig fan alla tro att man e sjuk/handikappad eller allmänt tråkig bara för att man är gravid.
Men sist jag kollade så var det inte spriten som gjorde mig rolig.. Eller???
Min kära kusin sa idag något smart:
Andra ska inte göra valet till en vad man orkar när man är gravid, inbjudningar och så kan man ju få ändå sen e det ju upp till mig vad jag orkar med..
Nej istället görs valet till mig..
MEn saken e bara den att då e det fan inte någon som behöver höra av sig sen heller för att de ska se bebisen eller nått liknande..
För har man varit bortglömd i nästan nio månader så kan det fan va så sen med..
För det e fan inte vänskap.
Så lack på alla msk som leker vänner för när det väl kommer omkring så finns det ej så många kvar..
De äkta vännerna e väldigt lätträknade.
